Det är onsdag, nyarsafton och vi aker till grönsaksmarknaden i La Florida for att inhandla godsaker till arets sista maltid. Jag har tänkt mig en fin sallad med olika blad, körsbärstomater, avokado, ärtskott, paprika och gräslok. Till det ekvatorianska, stora räkor och en potatisgrätang.Vi sneddar i den gassande solen över ett antal övergangsställen i en flervägskorsning innan vi kommer fram till ena änden av marknaden. Det doftar färsk basilika och koriander, jordgubbar och nektariner, bifftomater och torr asfalt. Vi kommer lite sent, sa en del försäljare har redan packat ihop sitt och bara lämnat kvar en hög med övermogna frukter och grönsaksblast. Men manga av de som fortfarande är kvar har börjat sänka priserna och star och hojtar ihärdigt sina varor och för hur mycket de erbjuder dem. Prissänkningarna smittar av sig fran stand till stand och efter att ha gatt fram och tillbaka och jämfört priser och kvalitet har vi gjort nagra riktiga fynd. Vid ett stand med prissänkta vattenmeloner skockar sig folk för att inhandla de eftertraktade törstsläckarna. Nagra kvinnor star och bankar och slar och klappar de stora kloten for att höra vilken de ska ta med sig hem. De far inte lata for dovt, da är de fortfarande omogna, utan ihaligt och med svung i den stora fruktkroppen. Efter att ha klappat bade tre och fyra och fem olika klot och försökt höra nan skillnad gar vi över till att lita pa intuitionen istället och vi far med oss tva stora och fina vattenmeloner för knappa 12 kronor.
Med ryggsackarna fulla av annanas, potatis, körsbär, jordgubbar, valnötter, russin, nektariner, paprika, fikon, tomater och smalökar tar vi metron hem och väntar ivrigt pa att fa sätta tänderna i alla godsakerna.

